Det vanligaste sättet att göra en dokumentär om att äta insekter i dag är att intervjua ett par forskare, någon från FN och en massa entoprenörer världen över som berättar hur deras affärsidé kommer att rädda världen. Danska dokumentären Bugs skiljer sig från mängden. Den här dokumentären handlar framförallt om en sak: Smak. Och när alla pratar om insekter som protein pratar kockarna/matforskarna Josh Evans och Ben Reade från Nordic Food Lab om insekter som mat!

Och vilken jävla matresa vi bjuds på. Med entusiasm kastas vi från land till land och följer deras jakt på nya kulinariska upplevelser och kunskap om hur insekter tillagas och samlas in i olika länder. Feta larver i Australien ”som när man rostar vitlök länge och det inte längre smakar vitlök”, grillad termitdrottning i Kenya ”lyxigt, mat som kickar rumpa” och myrägg (escamoles) i Mexiko ”påminner om avokado och färsk mandel”.

I Uganda får de bekanta sig med det gaddlösa biet, som av reaktionerna att döma trots att de inte försvarar sin honung, gör kanske världens finaste biprodukt:

I filmen gör också teamet ytterligare ett par kulinariska stopp. Exempelvis på Sardinien där de testar Europas enda överlevande traditionella insektsrätt Cazu Mersu, osten som får lite extra piffig smak tack vare fluglarver som lever i osten. Men längs resan händer också något som gör att glädjeruset och upptäckarlustan försvinner.  Ett besök på nederländsk insektsfarm, samt deltagandet i Insects feed the world-konferensen får dem att känna olust över att äta-insekts-grejen har blivit kommers, där allt handlar om proteiner och där insekterna hamnar i samma icke-fungerade livsmedelssystem med fokus på monokulturer.

”Det handlar om att göra det system de redan har mer hållbart”, säger Ben Reade på ett tåg tillbaka till Danmark. Sen hoppar han av och resten av resan och filmen tappar helt sin positiva energi (trots spännande besök på liv och död i Japan).

Slutklämmen är att FAO har fel när de säger att vi måste producera en massa mer mat och proteiner för att få en växande befolkning att överleva (när 7 miljarder människor har hunnit bli 9 miljarder 2050). Varför har de fel? Jo, säger Josh Evans, enligt FN:s Världslivsmedelsprogram finns det idag tillräckligt med mat för att föda 12 miljarder människor.
Ett ganska otillfredsställande slut om man liksom jag är intresserade av dessa frågor på riktigt. För visst har såväl Josh som Ben stora poänger. Distributionen av mat i världen är snedfördelad och fungerar dåligt. Men det diskvalificerar inte argumentet att vi borde dra ner på produktionen av klimatovänliga livsmedel och ersätta med mer klimatvänliga alternativ såsom insekter. Enligt samma Världslivsmedelsprogram som Josh hänvisar till innebär förändringar av klimatet till översvämningar och torka som ökar risken för hunger och undernäring med upp till 20 procent fram till 2050.  Siffran 12 miljarder människor hittar jag ingenstans, men en siffra från 2006-2008 säger att det produceras 2790 kcal per person per dag i världen.  Räknar man med att amerikaner i snitt slänger i sig 3790 kalorier per dag (enligt FAO), ja de flesta västerlänningar en bit över 3000 kalorier (Sverige 3114 kcal) och att de flesta länder i världen har ett snitt på över 2000 kalorier (och att en hälsosam diet ligger på mellan 2200-2500 kalorier) verkar siffran mat för 12 miljarder människor orealistisk. Kanske har den räknats på att alla i världen körde en lättare kosthållning på runt 1700 kalorier?

Som sagt. Slutet är lite otillfredsställande och väcker många frågor (frågor som faktiskt får fler svar på filmens utmärkta sajt (www.bugsfeed.com). Filmen i övrigt väcker mest hunger efter mer. Och en viss sorg över att leva i ett land med så få riktigt kulinariska ätbara insekter

Får du chansen: Se den!

Inlägget Recension: Bugs, filmen som väcker lusten att äta insekter från hela världen dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Today it is the 23rd of October. It’s World Edible Insect Day, and entopreneurs around the world promote eating insects by organizing tastings, seminars and dinners. Not here in Sweden. It’s not because we lack companies or enthusiasts promoting edible insects. Hakuna Mat, Qvicket, eat:em, Tebrito and Nutrient are some of the Swedish startups that would love to show off their products to the public. But there is a problem. The Swedish National Food Agency, Livsmedelsverket, have decided to play by the EU regulations in a most orthodox way.

The Novel Foods Act (Regulation (EC) 258/97), that was created during the Mad cow disease epidemic in the 90:s, stated that all food that wasn’t consumed to a significant degree in the European Union before 15 May 1997 was “Novel food”, and as such had to go through an application test to be authorized, normal food. No company has made an application to grant an insect product this status. Probably because the procedure has been very expensive both paying the national food agency for their work on the application, but also paying for all the lab tests, and answering all questions raised from different food agencies around EU. The process (under current regulations) can take several years (4,5,6,7…) and cost millions of Euro. A big financial risk knowing that when you have got the product accepted other companies can make follow up applications and piggyback on the work you have done.

The liberal three: Belgium, The Netherlands and United Kingdom

Another reason no company made an application was that it wasn’t totally clear that insects was a novel food. Some national food agency’s (Belgium, The Netherlands and United Kingdom) didn’t think the original Novel Food Act from 1997 was clearly stating this. Therefore they accepted companies selling insects as food. In these countries entopreneurs have been thriving, and many of the leading insect-food companies in Europe originate in Belgium, The Netherlands and the UK.

In Belgium, FASFC (Federal Agency for the Safety of the Food Chain) has set up a list of ten species of insects that are accepted as food if they are produced in the EU, if the whole insects are used and if requirements for food safety have been respected. They have even made some research and compiled advice on how to cook and handle edible insects safely.

Overly law-abiding Sweden

The Swedish National Food Agency (from now referred to as Livsmedelsverket) took another approach. When FASFC tolerated insects as food awaiting a new version of the Novel Food Act, Livsmedelsverket decided that selling insects as food was illegal awaiting new directives from the EU. The regulation was also enforced. In August 2015 Hakuna Mat had to take down its Swedish web shop selling imported insects, and one month later Qvicket hade to close its shop and stop selling imported cricket flour.

On the 25th of November 2015 the new Novel Food Act regulation (2015/2283) was adopted by the European Union. The new act clearly states that insects and products made of insects are new food and should be regulated by the Novel Food Act. The new revised regulation will be taking effect the first of January 2018.

In the countries that have tolerated insects as food this has caused some alarm. Does this mean that they are out of business 2018? The message from Belgium’s FASFC is clear: We will keep tolerating 10 insect species as food until 1st of January 2018. And if we get an application for approval for insects before that the tolerance can be ”extended until the decision for the submitted requests has been taken”.

In Sweden the message is a bit different: Please send in an application. We will probably not do anything with the application before the 1st of January 2018 when EFSA (European Food Safety Authority) will take care of the applications… but please send them in. And before the application has been approved (1 January 2018 + 2-3 years), we will not tolerate companies selling insects as food in Sweden. And we won’t allow giving away insects at conventions, museums or fairs.

Tightening the straightjacket

Lately the local authorities enforcing the rules have even told Hakuna Mat (you remember the company who had to take down its web shop) that they might not be allowed to serve insects to groups that are trying out their product Hakuna färs, a product made of meal worms.
Ironically Hakuna Mat, is one of three insect-as-food projects that have received funding (0.5 milllon SEK each) from Vinnova, a state agency setting up programs for stimulating innovation. On the 16th of November Hakuna Mat, Tebrito and SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut are supposed to compete with 11 other products using sustainable alternative protein sources.
But is this really legal????

Today it is the World Edible Insect Day. In our neighbouring EU country Denmark (under the same regulations as Sweden) you can visit the museum Økolariet, see their exhibition “Undskyld! der er en orm i min kage” (Excuse me, ther is a worm in my cake), and try out edible insects. Swedes can travel to Copenhagen and buy edible insects in special shops and they can enjoy gourmet food spiced with ants at Noma (“the best restaurant in the world”). Recently Danish farm announced that they will switch from farming pigs to farming mealworms.
But that is Denmark.

Bugburger, Hakuna Mat, eat:em, Tebrito and Nutrient operates from Sweden. Here we celebrate World Edible Insect Day by writing a long text about regulations, while our authorities pride themselves with being number one in EU when it comes to enforcing EU-regulations. Even when everyone knows that their efforts are wasted. Insects will be approved as food. It’s just a matter of time. And in the meanwhile Swedish entopreneurs can do like Qvicket and move to another EU-country… The same Novelty Food Act. But with authorities that embrace change, and understand the importance of developing new sustainable food.

Taste the change Livsmedelsverket! And to all our politicians: Please make it possible for entopreneurs in Sweden to survive. Please don’t leave us in the backwater. Please help us take part in movement to make us live more sustainable. Please help us to make a change!

Anders Engström
Founder Bugburger.se,
advocate of eating insects

Further reading:

• Last year Bugburger celebrated the first World Edible Insects day by compiling a list of entopreneurs around the world. The list has since then grown with 60 new companies, and about 20 have left the scene. See the list >>
• Check out what is happening on World Edible Insect by checking the hashtag #weid on Twitter or visiting the Facebook page >>
• Yesterday Bugburger made a stance against the regulations in Sweden in this article att Dagens Industri >>

Inlägget Sweden: The most anti-edible-insect country in Europe? dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

‒ Första cateringen vi hade så blev det mat över. Då började jag fundera på att odla insekter.
Orden är Erik Stenbergs. Cateringen han pratar om är det Malmö-baserade matsvinnscateringföretaget Rude Food som han var med och startade 2015. Och anledningen till att han och jag nu, en måndagkväll i oktober, sitter och chattar på Facebook, är att jag har hört att han tillsammans med Fredrik Holmgren-Holm planerar att starta en större odling med vapenflugor (även kallade soldatflugor) som ska omvandla matavfall till foder åt djur.

‒ Det vi håller på och ska göra är att sätta upp en pilotanläggning, berättar Erik. Det kommer att ske tillsammans med ett företag som tar hand om matavfall. Alltså innehållet i de bruna påsarna.

Erik Stenberg och Fredrik Holmgren-Holm. (Foto: Amanda Westin)

Systemaktivisterna

Erik Stenberg har läst systemteori och beskriver sig själv som en ”matproduktionssystemsaktivist”. Och det intresset delar han med sin kollega Fredrik som jobbar som innovationskonsult och har ett förflutet på Livsmedelsakademin. Även om Erik lagar en del mat med insekter, och har finätit insekter på stjärnkrogen Noma i Köpenhamn (”myror som krydda på fermenterad svart vitlök”), handlar hans och Fredriks projekt inte om insekter som livsmedel.

‒ Vi kommer från miljöhållet. Det vill säga anledningen att vi vill starta med insektsodlingen är för att få bort det ohållbara fiskmjölet. Hälften av jordens fiskbestånd uppskattas redan vara utplånade, säger Erik.

‒ Vi väljer foderproduktion för att det blir betydligt större volymer där. Inte lika mycket övertalningsförsök för att få en höna att äta en larv som för en människa.

… men det tänker jag att du vet, tillägger han.

Soldatfluga. Cred: blacksoldierflyblog.com (Own work) Wikimedia, CC

Och visst har vi ett litet motstånd att övervinna. För egen del är jag lite nyfiken på varför Erik och Fredrik just valde att odla vapenflugor.
‒ Först var faktiskt tanken att odla mjölmask på rester från kvarnar, erkänner Erik.
‒ Vi var med i våras i en accelerator som Lantmännen har som heter Lantmännen Växthus. Så i våras var tanken att jobba med sidoströmmar från kvarnar, men av lite olika skäl så övergav vi mjölmasken till förmån för vapenflugan.

Vilka skäl?

‒ Det avgörande skälet är helt och hållet gensvaret från dem vi pratat med. Vi fastnade inne hos Lantmännen, medan första sopföretaget vi pratade med direkt ville prata investeringskostnader och kostnadskalkyler. Det som tilltalar mig med mjölmasken är att den är väldigt enkel att odla. Däremot så tar det tid. Soldatflugan är betydligt mer effektiv, men är mycket mer high maintenance.

Nystartat

Erik och Fredriks företag är precis i uppstartsfasen. Arbetsnamnet är ”Ento”, men AB är ännu inte registrerat och mycket är inte klart. Han har i en intervju i radio sagt att de ska var igång inom 6 månader, men inser att det kanske är lite övermodigt. Sopföretaget Ragnsells (som inte är sopföretag Erik och Fredrik samarbetar med) gick ut för två år sedan med att de hade en testanläggning på gång. Men den satsningen verkar ännu inte ha gått från test till skarpt läge.

‒ De har redan en anläggning. Men enligt rykten så väntar de på någonting. Ingen har kunnat berätta på vad, berättar Erik.

‒ Kan det vara juridiska hinder?, säger jag. Och så chattar vi en kvart om alla snåriga regler som inte bara sätter hinder för att servera insekter som livsmedel, utan också som foder för djur och regelverk för uppfödning av insekter som inte heller hänger med.

EU-landet Sverige driver dessa regler hårt. Erik sneglar mot inte fullt lika rigida EU-landet Danmark (läs Fødevarestyrelsens syn här), där han utan problem har kunnat köpa insekter för matlagning:

‒ Fallback-planen är att vi kan sätta upp farmen på andra sidan sundet i väntan på svensk regeländring

Inlägget Deras flugor ska förvandla sopor till hönsmat dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

I skrivande stund är jag på väg hem efter en spännande dag i Måltidens hus i Grythyttan. Det har varit final för Vinnovas projekt Klimatsmart protein och jag och ett hundratal andra har bevittnat presentationen av 14 olika maträtter med en sak gemensamt: De innehåller alla ett nytt, tidigare i Sverige oprövat klimatsmart protein. Som Bugburger skrivit om tidigare använder tre av dessa projekt insekter som proteinkälla, närmare bestämt Tenebrio Molitor, mjölmask.
Det var:

Hakuna Mat som serverade en chili gjord på deras Hakuna färs, en färs bestående av mjölmask, vatten, sojaprotein, glutenfri vetestärkelse, cellulosapulver och askorbinsyra.

SP foods serverade Tenebriosticks. Som påminde en hel del om några av de Bugburgers jag gjort (en blandning av grönsaker och mjölmask).

Tebrito charmade juryn med praliner gjorda på bland annat mjölmaskmjöl.,

Alla 14 projekt  gjorde en varsin dragning medan en jury bestående av Lina Gebäck (Linas Matkasse), Tareq Taylor (kock känd från bland annat historieätarna), Mia Spendrup (vd för Loka Brunn) och Charlotte Brogren (generaldirektör på Vinnova) provsmakade rätterna samt ställde några frågor.

Besökarna fick lukta på Hakuna Mats chili, men inte äta den.

14 provsmakningar senare kunde publiken själva testa de olika rätterna. Eller. nja inte riktigt. De lokala miljöinspektörerna var på plats och hade i överenskommelse med Vinnova låtit juryn provsmaka alla rätter, men vi andra fick tyvärr inte pröva Hakuna Mats, Hakuna-färs, Tebritos praliner eler SP Foods tenebriosticks. Livsmedelsverket vill ju värna konsumenternas hälsa (läs Livsmedelsverkets svar på debattartikel i Fri Köpenskap här), och det gör det genom att slå till mot evenemang där en stor del av de närvarande redan ätit insekter och uppenbarligen kan tänka sig att ta risken att pröva en gång till…

Livsmedelsverket gör dock undantag för familjemedlemmar till de som lagat maten (enligt info till Hakuna Mat) och även för jurymedlemmar som ska provsmaka framtidens klimatsmarta mat. Och tur var väl det. Två av de representerade insektsprojekten gjorde nämligen väldigt bra ifrån sig. Hakunamat lyckades knipa tredjeplatsen med sin färs och Tebrito hamnade på delad fjärdeplats med sin pralin. Stor grattis från Bugburger! Också ett stort grattis till Nordisk råvara som kammade hem första priset med sin mat baserade på lupiner! Deras idé har verkligen fantatisk potential: Att ersätta sojabönan med inhemskt odlade bönor från ätbara lupiner.

Bra dag för insektsmat-Sverige. På prispallen Tebrito med sina proteinpraliner (delad fyra) och på tredje plats @hakunamatab med sin smaskiga färs! Bra jobbat alla projekt! Skönt att Livsmedelsverket lät juryn smaka. (vi andra fick inte) #klimatprotein #ätainsekter #eatinsects

Ett foto publicerat av Bug Burger (@bug_burger) Nov 16, 2016 kl. 9:32 PST

Inlägget Vinnovas tävling: Mjölmasken en vinnare dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Det har varit ett spännande år för oss som är intresserade av att vi i västvärlden kompletterar vår traditionella kost med att äta klimatsmarta insekter. Dels har vi sett flera svenska entoprenörer påbörja sin verksamhet. Exempelvis våghalsiga Eat:em som genomfört flera ambitiösa konsumenttest av sina proteinrika insekts-snacks Crics. Ambitiösa Nutrient som har dragit igång Sveriges första riktigt ambitiösa odlingar av mjölmask. Och så deltagarna i Vinnovas tävling för nytt klimatsmart protein där ”veteranerna” Hakuna Mat placerade sig på plats tre med sin mjölmaskfärs och Tebrito som hamnade på fjärde plats med sina mjölmaskpraliner.

Fortfarande olagligt…

De här syrsburgarna fick ingen smaka i samband med Skövde Business Week i oktober. (foto: Bugburger)

Det har också varit ett onödigt spännande år eftersom många av landets miljöinspektörer har rackat ner på insektsföretag i samband med provsmakningar av insekter. Livsmedelsverkets hårdföra hållning i väntan på det EU-godkännande som alla går och väntar på ledde bland annat till att Bugburger skrev detta inlägg i samband med World Edible Insect Day, samt att undertecknad agerade insektslobbyist ett par gånger (exempelvis här, här och här).

Att det fortfarande inte är godkänt att sälja insekter som livsmedel i Sverige är frustrerande, framförallt med tanke på att det är full lagligt i vårt grannland Danmark, samt i Belgien, Nederländerna och Storbritannien. (Icke-EU-landet Schweiz kommer att tillåta försäljning av insekter i livsmedelsbutik 1 maj 2017).

Men å andra sidan är det inte så bråttom. Att få folk att se poängerna med att använda insekter som livsmedel kommer att ta ett tag, och vi kan nog vänta ett år till… Ett antal ansökningar håller på att lämnas in till det europeiska livsmedelsorganet EFSA och förhoppningsvis kan vi få åtminstone produkter gjorda på mjölmask och syrsa godkänt ”redan” 2018.  (Men helt säkert är det inte, och vem vet kanske godkännandet blir så begränsat att nya insektsprodukter kräver nya ansökningar, som i exemplet Chiapudding…)

Dags att rädda jorden!

Sa jag förresten att det inte är bråttom? Egentligen är det ju faktiskt det. För några veckor sedan kom rapporten om att Arktis är 20 grader varmare än normalt vid tiden för året. 20 grader. Vi kan ha nått en tipping point. Det kan rent av vara försent.

För egen del vägrar jag tro det och min ambition för 2017 är att titta mer på just möjligheten att rädda vår planet.

Kolla gärna in Johan Rockströms sammanfattning av läget i TV4 från den 29 december >>

Jag drog igång Bugburger med ambitionen att vidga vår matkultur och öppna upp för nya smaksensationer samt mer näringsrik mat. Men också för att insekter kan vara klimatsmart mat, och att vår nuvarande kosthållning inte är hållbar.

År 2017 kommer jag att vara mer kritisk mot den del av vår begynnande insektsindustri som inte förstått det sistnämnda. Att importera syrsmjöl från Thailand och sälja det i Sverige är inte klimatsmart. Särskilt inte om syrsorna odlats upp med samma mat som ges till hönor. Att däremot få kambodjanska bönder att odla upp insekter på ogräs är briljant. Eller som Adam Engströms Nutrient: Odla upp mjölmaskar i Dalarna med mat från lokala gårdar. Kombinera detta med att göra en Hakuna färs på detta som skulle kunna ersätta köttfärs och du har verkligen gjort en insats för klimatet.

2017 ska bli året då vi förbereder oss på att rädda världen 2018!

Gott nytt år!

—-

Under året som gått har Bugburger genomfört ett par föredrag (du kan exempelvis se det föredrag jag höll i Skövde här). Är du intresserad av föredrag kan det finnas luckor för detta även 2017. Hör av dig!

Inlägget Årskrönika: 2016 året då vi vaknade – 2017 räddar vi jorden! dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Första gången jag träffade Ola Albrektsson var i Grythyttan. Bugburger var där för att kolla in finalen i Vinnovas tävling: “klimatsmart protein”. Ola var där i egenskap av student vid Måltidsekologiprogrammet, vid Örebro Universitet. Redan då insåg jag att det här var en kille som brann för insekter som mat. Brann på ett liknande sätt som Josh Evans och Ben Reade från Nordic Food Lab i dokumentären Bugs. Insekter som gastronomisk upplevelse.

Ola Albrektsson är 26 år gammal, och kommer från den lilla kuststaden Åhus i Skåne. Han är praktiskt taget uppväxt på restaurang och har jobbat i branschen sedan 16-årsåldern. Mat är hans passion, och han beskriver själv äta och laga mat som “det stora drivet i livet.”

Hur kom du in på det här med insekter?
-Jag läste en artikel om att äta insekter i Dagens Nyheter, och kände att det här är något jag vill hålla på med!
Det här var snart tre år sedan. Ola berättar att han hade börjat tröttna på restauranglivet samtidigt som insåg att hans stora intresse var att testa nya maträtter och nya råvaror. Han hittade en universitetsutbildning som kunde kopplas till detta, kom in och här är han nu ett par år senare i Örebro/Grythyttan och jobbar på sitt examensarbete i måltidskunskap.

När vi pratar på telefon har han precis utfört det fjärde av åtta sensoriska tester där en testpanel på tolv personer samlats för att smaktesta olika insekter. Målet med testerna är att ta fram fram ett sensoriskt språk för insekter.
-Tänk dig de där skyltarna på Systembolaget där du kan se exempelvis hur fyllighet, strävhet och fruktsyra ett vin har. Det är något liknande jag ska ta fram för bedömning av insekter. Den första sensoriska guiden i Sverige!

Sensorik handlar om vad vi kan uppleva med våra sinnen; syn, hörsel, känsel, smak och lukt. De tolv deltagarna i Olas panel har viss erfarenhet av detta eftersom de alla läser vid universitetet. Men ändå inleds testerna med en träning av panelen så alla har en gemensam förståelse för vad som ska göras. Målet är att med sensoriska metoder, vetenskapligt mäta hur mjölmask, syrsa, gräshoppa, termit, buffalomask och svartmyra upplevs.

-Det är viktigt att få panelen eniga om vad de beskrivande ordens betydelse. Vad är till exempel skillnaden mellan knaprigt och krispigt? Vad innebär det att något upplevs som “spannmål” eller “nötigt”?

Fyra smaktester är avklarade när jag ställer frågan:
Vad är det för ord som paneldeltagarna använder?
-Umami och buljong dyker ofta upp. Nötighet i olika definitioner, och syra. Då framförallt för myror, berättar Ola, som understryker att analysen av resultatet inte är klar.
Dessutom finns det en del möjliga felkällor. Smaken på insekter kan ju variera efter vad de matats med, och så skiljer sig smaken beroende på om de är färska, torkade, kokta eller frystorkade. I testet hade Ola med frystorkade insekter från Thailand men också torkad mjölmask från svenska Nutrient.

Vad ska du göra när du är klar med detta?
-Jag vill jobba med produktutveckling och använda insekter. Det jag tagit fram här kommer att vara ett väldigt bra verktyg. Dels för att ta kunna ta fram nya recept, men det är också lättare att få folk att testa insekter om deras smak beskrivs med ord och upplevelser man känner igen. Då blir det lättare att acceptera insekter som mat.

Precis som andra äta insekts-entusiaster går Ola igång på de möjliga miljövinsterna med insektsätande. Möjligheten att få till ett kretsloppstänk där man tänker från jord till bord till jord igen… Men till skillnad från andra entusiaster jag pratat med är det ändå de nya smakupplevelserna som får honom att brinna.

Vad är din favoritinsekt?
-Röd skogsmyra är min absoluta favorit. Dels för att den finns i Sverige. Men så är dess syra fantastisk. Och sen är det ju den första insekten man provade som barn…
-Jag använder den till topping på desserter och förrätter, berättar Ola och tillägger:
-Men tänk på att man innan man äter bör frysa myror man plockar ute i skogen!*

—

Ola Albrektssons uppsats blir klar under våren. Den ingår i Örebro Universitets projekt Käka syrsor, kittlar dödsskönt i kistan, med stöd från Vinnova.

—

*=Rekommendationen att frysa insekterna är samma som för exempelvis rå fisk. Orsaken till att man bör frysa insekterna är för att ta död på eventuella parasiter.

Inlägget Ola Albrektsson: Sveriges första seriösa insektsprovning dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Kika igenom Bugburgers lista med entoprenörer från världen över och du inser att det finns en hel del företag därute som utvecklar och marknadsför insektssnacks och protein-bars baserade på syrsor. Franska Jimini’s skiljer sig dock en del från mängden. De var exempelvis med entoprenörmått mätt tidigt ute. 2012 satt kompisarna Bastien och Clément och kollade på en känd reality show där deltagarna fick äta insekter. Det blev startskottet för eget experimenterande som resulterade i framförallt en mängd olika smaksatta insekter som säljs som snacks. En annan sak som skiljer Jimini’s från mängden är att de faktiskt erbjuder riktigt spännande smaker och att allt de gör är oerhört genomtänkt. Från förpackningar till informationsmaterial, knappmärken och klistermärken.

Bugburger testar Jiminis snacks (foto: Bugburger)

Snacksen består av smaksatta syrsor, gräshoppor och mjölmaskar. Smaksättningarna är spännande och ibland oväntade, några exempel: ”sesam och kummin”, ”fruktig curry”, ”imperial soya beans”, ”timjan och orgegano” och ”paprika”. När Jimini undrade om Bugburger ville testa några sorter föll vi för ”Truffe noire”, ”Greek spices” och ”Pain d’epices”. Den första är syrsor smaksatta med tryffel, tvåan gräshoppor med ”grekiska kryddor” och den tredje mjölmask som smakar pepparkaka.

Mjölmask med julsmak (foto: Bugburger)

Foto: Jimini’s

Mjölmaskar med pepparkakssmak visade sig vara en oväntat kulinarisk läckerhet. Perfekt att strössla över en skål med några kulor vaniljglass eller som snacks till glöggen.

Vill man ha något till ett glas vin eller en öl vill dock Bugburger rekommenderar gräshoppar i grekisk stil. De blev något av en favorit när Bugburger tog med en låda på nyårsparty. Smaken var perfekt och gräshopporna härligt frasiga. Syrsorna var dock tyvärr något av en besvikelse. Tryffel låter lyxigt, men mot de grekiska kryddorna står den sig slätt.

Insekterna som Jimini’s säljer odlas i Europa, mestadels Nederländerna, och smaksätts i Paris. De säljer även okryddade insekter för matlagning, samt protein-bars med syrsmjöl i.

Dessa proteinbars säljer dock inte Jimini’s i hemlandet Frankrike. Precis som i resten av EU har det inte varit helt glasklart om det är lagligt att sälja dessa i Frankrike. Pénélope Devouard, Jimini’s presstaleskvinna, berättar:

-Basically the legal situation in France is similar to the other European countries, except Switzerland (simply because they do not make part of European Union). In France, we don’t really have any legal text concerning insects. This means that in France we can sell our whole insects ranges. For now we decided that we wouldn’t sell energy bars in France.

Vilka köper då produkter från Jimini’s?
Pénélope erkänner att de mestadels säljer i Frankrike men också har kunder i Storbritannien, Danmark, Tyskland, Österrike och Estland. Och så Sverige om du skulle välja att köpa deras produkter
Ett paket kryddade gräshoppor går loss på 6,9 euro och frakten 5,2 euro. 115 kronor för 15 kryddade gräshoppor alltså. Mitt tips är att passa på att köpa några smaker till och få valuta för frakten.
Eller varför inte någon av deras fyra proteinbars. Jag är själv ingen storkonsument av bars men de tre bars from Jimini’s jag har smakat har varit utmärkta. Men precis som konkurrenterna innehåller inte dessa bars några större mängder syrsmjöl. Två av fyra smaker innehåller 5 procent syrsmjöl, en innehåller 9 procent och en 11 procent av det kostsamma syrsmjölet.

Enligt Pénélope jobbar 15 personer på Jimini’s, det går bra och de har stor tro på framtiden. Och även om de är i en hårt konkurrensutsatt nisch tror jag mycket talar för Jimini’s. Inte minst deras grafiska formspråk, genomtänkta copy (jag älskar deras tagline: ”Think bigger, eat smaller”) och pedagogiska presentation av insekter som mat. Kolla exempelvis in deras fina infografik nedan.

Bild från: www.jiminis.com

Jimini’s förresten… kan ni gissa varför de heter det? Vi svenskar känner honom under ett annat namn: Benjamin syrsa, berättaren från Pinocchio. En annan syrsa man kan umgås med på julafton…

Jimini’s hela sortiment hittar du här:  www.jiminis.com

Inlägget Smakrika insektssnacks från franska veteranen Jimini’s dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Sveriges senaste matinsekts-företag heter: “Kafka of Sweden” och släpper snart ett knäckebröd bakat på en blandning av fröer, fullkornsvete och malda syrsor.

Alla med kunskaper i litteraturhistoria fattar nog kopplingen till Franz Kafka. Den tjeckiske absurdisten som bland annat är känd för novellen Förvandlingen, om Gregor Samsa som en dag vaknar i sin säng och upptäcker att han förvandlats till en jättelik insekt…
-Vi ville ha ett namn som var kittlande och samtidigt lite absurt. Det här med insekter i mat tycker folk fortfarande är lite konstigt, berättar Alberto Corti på engelska för mig när vi träffas på en restaurang vid Medborgarplatsen i Stockholm.

Kafka of Swedens förpackning andas lyx.

Att varumärket “Kafka of Sweden” också skulle vara en blinkning till det klassiska designmärket “Katja of Sweden” dementerar dock Alberto med ett skratt. Han är från Italien och känner inte till denna designer. Men han har inget emot associationen:
-Kafka of Sweden ska vara ett premiummärke. Det ska uppfattas som lyxigt.

Vilka är då Kafka  of Sweden och hur kom Alberto in på det här med insekter?
-Min kollega (Kristina Dobricic) jobbar i matbranschen, berättar Alberto. Hon jobbar på ett företag som importerar bland annat dadlar och hummous från Mellanöstern, där hon bor 6 månader per år. Vi har pratat länge att om att starta ett företag med utgångspunkt i mat..

Alberto Corti och Kristina Dobricic

Alberto och Kristina träffades när de båda 2011-2013 läste masterprogrammet för “Sustainable Development” vid SLU i Uppsala. Så att deras gemensamma matföretag skulle ha hållbarhet som ett av ledorden var givet.

Hur de kom in på insekter är han dock inte helt säker på. Kanske väcktes idén när Alberto besökte ett event på Epicenter och såg en spännande dragning med finska Entocube?
Insekter passade hursomhelst perfekt in i deras kretsloppsidé.
-När jag insåg att syrsor kunde omvandla mat som inte går att sälja och idag slängs, såg jag en möjlighet att utveckla ett företag som kan bli både lönsamt och skapa positiva sociala effekter, säger Alberto.

Precis som många andra i ento-branschen började Alberto med att köpa in lite insekter från Thailand för att testa. Experimenterandet ledde till knäckebrödet som är Kafka of Swedens första produkt.
-Knäckebrödet är vår ingångsprodukt, ett sätt att etablera varumärket, “ett proof of concept”, berättar Alberto som har ambitiösa planer:
-Vårt mål är att få ombord flera stora företag och skapa ett kretslopp där såväl odling av ingredienser som produktion sker i Sverige.

Att företaget valt syrsa som sin insekt, istället för mjölmask som flera andra svenska konkurrenter är resultatet av en egen undersökning. Enligt Alberto tyckte deras fokusgrupper helt enkelt att syrsor var aptitligare än mjölmaskar.

Det Kafka of Sweden kommer erbjuda är ett partnerskap med företag, och tanken är inte att i första hand sälja produkterna till konsumenter. -Vi skulle exempelvis kunna sälja vårt knäckebröd direkt till ett större företag. De kan servera detta knäckebröd till salladen i sin lunchrestaurang som en del av företagets CSR-strategi. Det företaget får är en unik produkt som inte serveras på så många platser, och det vi får är en av några stora kunder som köper upp hela produktionen. Dessutom är det bra för miljön om de anställda väljer bort köttet och får järn och proteiner från knäckebrödet istället.

Lyxigt syrsknäcke. (Foto: Kafka of Sweden)

Att det än så länge är olagligt att odla insekter och sälja insekter som livsmedel i Sverige oroar inte Alberto. Vi har tid, säger han, och i väntan på att det blir lagligt i Sverige är planen att etablera samarbeten med företag i vårt grannland Danmark (som valt att tolka EU-regelverket annorlunda än Sverige). Men målet för framtiden är tydligt. Att importera insekter från Thailand är inte ett hållbart alternativ.

Alberto berättar för Bugburger om ett spännande samarbete med en svensk designskola som han tror kan leda till att de på sikt sätter upp en egen process för att omvandla något mycket svenskt, fast ändå inte, som vi slänger i stora kvantiteter och som skulle kunna föda massvis med syrsor….

Låter det kryptiskt? Alberto vill inte avslöja några fler detaljer kring detta samarbete just nu.. Och Bugburger gillar när det är kittlande, ja lite absurt. Precis som Kafka of Sweden

Inlägget Kafka of Sweden – lyxigt insektsknäcke med smart affärsmodell dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Hamburgerkedjan Max har ett tag gått i bräschen för klimatsmarta hamburgare med flera riktigt bra vegetariska burgare på menyn. Att de, när det blir lagligt och finns bra råvara att tillgå, introducerar en bugburger på menyn känns därför inte särskilt långsökt. Åtminstone som ett gästspel

Det har de fyra eleverna Lotta Gidlund, Jakob Westin, Birgitta Åman och Fredrik Unde på Broby grafiska tagit fasta på i sitt examensprojekt ”Max Buzz”.  Projektet hade faktiskt lika gärna kunde ha hetat ”Bugburger” och lattjat med Bugburger som varumärke, men det blev Max eftersom skolans riktlinjer krävde att man arbetar med ett existerande varumärke.

Max Buzz är ett helt koncept och inte bara ett par nya klimatsmarta hamburgare på Max-menyn. Konceptet har till och med en egen tagline: ”Maximum taste Minimum Footprint”!
Lotta Gidlund förklarar:

Max Buzz skulle kunna vara en fristående lokal, eller inbakad i Maxrestaurangen, precis som McCafé-konceptet. Vi ville inte ha det uppblandat i Max vanliga meny för att kunna vara helt fristående i vår design och inte behöva ta någon hänsyn till deras grafiska uttryck och för att vi såg det för risky för Max eget varumärke att blanda ihop de delarna i första steget. Att stegvis via de som testar och börjar prata om det för att det i långa loppet ska bli tillräckligt normaliserat för att kunna säljas var som helst.

Så här skulle alltså en Bugburgare kunna se ut i traditionell snabbmatsförpackning, med Max Friscobröd. Helt traditionell är den dock inte. En kul grej är att formgivarna ställt kartongen på höjden. De har också valt en oktagonform som kanske kan upplevas som lite ”insektig”,  lite som binas hexagonformade bivaxkakor. Färgsättningen på förpackningarna är framtagna genom att ta fram genomsnittliga färger från bilder på insekter.

Ovan en bild på de flesta delarna i förpackningsupplägget. Inklusive informativt brickunderlägg:

Mycket spännande på menyn

Vi hade också tänkt göra en komplett menytavla, det hanns inte med. Men vår tanke var de 4 hamburgarna vi gjorde (hade en rad fler namn om vi hade gjort hela menyn) och någon mindre av Cheeseburgartyp, den som ligger inslagen i papper. Tillbehören skulle vara friterade gräshoppor, pommes eller morötter. Dryckerna blandat med Coca Cola, Kung Markattas ingefärsdricka, andra mer mer miljömedvetna alternativ . Idén var att i det här första skedet inte avvika för mycket från det traditionella Maxiga för att få mer vanligt folk att våga gå dit och prova. Att inte vara helt hardcore på en gång. Att vara något exklusivare men inte tappa kontakten med hamburgerhakskänslan.

Marknadsföring

Ganska subtilt med tanke på att resten av förpackningar och annat material inte gör någon hemlighet av att det är insekter som serveras Men visst är tanken kul: ”Fyra eller sex ben vad spelar det för roll vart vårt protein kommer från” (saxat från presentationen).

Lite tankar från Bugburger

”Max Buzz vänder sig framförallt mot miljömedvetna, hälsotänkande och trendkänsliga människor som tar cykeln till jobbet, återbrukar, odlar och äter mat för dem själva och för miljön. Även de orädda och öppensinnade äventyrarna utgör en stor del av målgruppen och är antagligen de första som tar steget att testa en insektsburgare.”

Inlägget Så här skulle insektsburgare kunna se ut om de serverades av hamburgerkedjan Max dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Senast Bugburger skrev om svenske insektssnacks-tillverkaren Eat:em var i september förra året. Då hade de precis skickat ut test-exemplar av sina kommande proteinsnacks: ”Crics”. Det har hänt en hel del sedan dess. Bugburger kontaktade Martin Strid som gärna svarade på lite frågor.

Martin, vad har hänt sedan sist?
– Sedan september förra året har vi, tillsammans med testpiloter testat fyra smaker av Crics. Vi har flyttat verksamheten till Danmark eftersom de där anser att insekter är mänsklig föda. Vi har utvecklat och lanserat Crics utan choklad eftersom vi fått förfrågan om att göra det (vi jobbar väldigt nära de som tycker om våra produkter).

Ni har alltså börjat sälja snacksen från Danmark. Hur funkar det?
– All försäljning sker från eatem IVS som är ett danskt företag baserat i Köpenhamn. Vi säljer genom vår danska webbshop och är i processen att sälja in våra produkter till danska grossister med målet att sälja i danska butiker.

De chokladöverdragna snacksen har nu fått sällskap av ”Crics Naked” ”Mer syrsor, mer protein och mindre socker.” (foto: eat:em)

Hur är responsen? Går försäljningen bra?
– All respons är bra i den mån att den tar oss framåt, det är en grundprincip för oss. Lansera, lyssna, förbättra i en oändlig loop. Vi har många som tycker om våra produkter och många som efterfrågar fler och andra produkter. Vi jobbar just nu på att möta dessa önskemål.

Såg att ni skickade ut nya batchar med snacks och sökte nya testpersoner. Berätta mer om vad ni testar och hur ni tänker när ni väljer ut provsmakare?
-Vi testar olika parametrar, denna gång frågade vi om träningsvanor och valde ut de som tränade med en viss frekvens. Detta gör vi för att se om det finns ett samband mellan träningsvanor och proteinsnackspreferenser. Engagemanget från de som testar har varit stort och för mig känns det som att vi jobbar tillsamman, för varandra snarare än för profits här och bra produkter där.

Hur ser du på verksamheten framöver? Vad är de stora utmaningarna?
-Vi fokuserar på att ta fram hållbara och goda proteinprodukter. Det här året skall vi ta fram fler produkter, det viktigaste är att de är goda, nyttiga och hållbara. Vi vill vara oberoende av vinstkrav och undvika stressande räntor, därför har vi inte tagit in någon investering. Det hela bygger på att vi klarar av att jobba utan lön. Det är nog den viktigaste faktorn för att vi ska kunna fortsätta och därmed den största utmaningen för oss. Förhoppningsvis skall det gå bra i ett par år till.

Lycka till önskar Bugburger! Och köp Crics här >>

Inlägget Eat:em – så funkar det att sälja insekter från Danmark dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

It’s obvious that the ento-enthusiasts in the Nordic countries are pretty envious of our colleagues in Denmark. While we in Sweden, Norway and Finland can’t sell our insect products, not even give them away freely at conventions and fairs, the Danish startups are thriving.

At Copenhagen Cooking and Food Festival last week you could join Copenhagen Bug Fest, and at Bite Copenhagen one of the products launched was the cricket shot Syngja.  Syngja is a brand new remake of the company Insekt KBH, and if you follow the ento scene you might know about their product prototype Femten Fårekyllinger, released in February this year.

Philip Price tells Bugburger that he and Jakob Rukov co-founded Insekt KBH (now Syngja) a year ago, sharing a passion for sustainable food and edible insects. The crickets in Syngja are imported from the Netherlands, and the ingredients are mixed and tapped at two local Danish breweries ending up in three different flavored drinks (01 apple ginger, 02 beetroot seaberry and 03 spirulina acerola).

Three flavores: 01 apple ginger, 02 beetroot seaberry and 03 spirulina acerola. Photo: Syngja

Is there an ”insect boom” in Denmark?
-Indeed there is. I believe that Denmark – similar to the other Scandinavian countries – inhabit quite a developed consumer population maturing towards on the arguments of sustainable, healthy and natural foods. Novel foods, such as edible insects, is part of this food generation 2.0. Furthermore, the startup scene has really rooted itself in Denmark over the past few years, and in tandem with the innovative mindset of many Danish entrepreneurs we witness this – hopefully only beginning – so-called insect boom.

Jakob Rukov (ph.d. in molecular biology) and Philip Price (current CBS student), the guys behind Syngja. Photo: Michael Paldan

Philip Price also agrees that there is a very active ento-community in Denmark these years:
-The field is expanding every 6 months and includes chefs and culinary visionaries; industry, manufacturers and distributors; university and private researchers; and green political stakeholders. We network closely with all of these to gain momentum for all.

How do you see the future of edible insects in Europe?
-I have no doubt that the future of edible insects in the Western hemisphere is huge. Right now, we are still a couple a years ahead of the mass market maturity, but already the shifts are turning and now is the perfect timing to be on the market, in order to gain as much knowledge as possible about your future consumer base.

Inlägget Syngja: A cricket shot from insect booming Denmark dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Många som onsdagskvällen den 13 september satt framför tv:n för att titta på Go’kväll visste inte att det var en historisk kväll. Som vanligt fanns det kockar med i programmet, men den här gången hade en av kockarna med sig ett par speciella ingredienser: syrsor, mjölmask och myror.
Visst har det serverats insekter i svensk tv förut. Ellen Gellerbrant från Hakuna mat har exempelvis både varit i morgonsoffan och bjudit på lite munsbitar med insekter och bjudit på chili gjord på Hakunafärs i Vetenskapsstudion.  Josefin Ström från Qvicket har stått i TV4 och bjudit på snacks bakat på syrsmjöl. Och så gjorde ju barnprogrammet REA ett kul inslag för ett par år sedan där en kock, på beställning från redaktionen gjorde en burgare på zoophoobaslarver. För att inte tala om mer antropologiska matinslag i olika dokumentärer genom åren (som danska filmen Bugs).

Insektsmat på allvar

Men när måltidsekologen och kocken Ola Albrektsson var med i Go’kväll var premisserna helt andra. Här stod en kock som levt länge med insekter som råvara och verkligen förstått sig på vad man kan göra med syrsor, mjölmask och myror. Vi fick också se en programledare som inte åmade sig i tv-rutan och gjorde en massa konstiga grimaser. När TV4 hade med Josefin i morgon-tv döpte TV4 klippet till: ”Här äter Peter Jidhe levande larver”. I Go’kväll serverades insekter med respekt. Väl värt att påpeka är att SVT dessutom gjorde programmet trots att det sedan ett par år tillbaka förtydligats av Livsmedelsverket att insekter inte är tillåtet som livsmedel i Sverige. Kanske var det också därför som SVT valde att inte publicera Ola Albrektssons recept på webben. Tråkigt för oss som uppskattar vällagad mat med insekter som råvara.
Men Ola är generös, och vill gärna dela med sig. Här är recepten till maträtterna Ola lagade i Go’kväll!

Programmet ser du här (kolla från ca 22:30 in i programmet) >>

Var köper man insekterna?

Kolla in Bugburgers shoppingguide här >> 
Recepten nedan görs helst på fryst mjölmask. Sådana kan du exempelvis köpa i Danmark. Alternativt att du odlar själv och fryser ner skördad mjölmask. I vissa fall (utom när det gäller majonäsen/emulsionen) kan du experimentera med blötlagd frystorkad mjölmask. Det där dock inget Ola rekommenderar. Myror gör du bäst i att samla in själv. I tv-inslaget berättar Ola hur han gör. Tänk på att du ska frysa in myrorna så att eventuella parasiter dör.

Ola har tagit fram en hel festmeny. Här recepten på:
Mjölmasktacos >>
Skogspaj med myror och renlav >>
Svalkande äpple-, gran- och myrdessert >>

Mjölmasktacos – skärmdump från Go’kväll SVT

Mjölmasktacos

Recept av: Ola Albrektsson
Allergier: Laktosfri,  Nötfri, * (Se viktig info för skaldjursallergiker längre ner)
Antal portioner: 4
Uppskattad tillagningstid: 1 timme och 15 minuter

Ingredienser

Tortillas
8 dl vetemjöl
½ tsk salt
½ dl rapsolja
3 dl vatten

Tomatsalsa
1 msk rapsolja
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
3 tsk Anchochilipeppar
2,5 tsk Spiskummin
1 lagerblad
1 burk krossade tomater
1 dl vatten
½ dl äppelcidervinäger
1 tsk socker
Salt
Svart peppar

Mjölmaskfärs
200 gram frusen mjölmask
20 gram maizena
Salt
Svartpeppar
Syrad rödlök
½ dl vatten
½ dl socker
½ dl äppelcidervinäger
2 rödlökar

Ört- och mjölmaskmajonnäs 
50 gram frusen mjölmask
Cirka 120g örtolja (100 gram rapsolja, ½ kruka färsk koriander och en näve färsk bladspenat)
5 gram äppelcidervinäger
Salt
Svartpeppar

Ärtchips
100 gram Tempeh på gula ärtor (Om du inte får tag på något tempeh fungerar nachochips nästan lika bra.)

Garnityr
Strimlad sticklök eller salladslök
Hackad koriander
Limeklyftor för att få en högre syra.
Friterade mjölmaskar (för de magstarka)

Så lagar du

1. Sikta vetemjölet i en bunke, blanda i vatten och olja. Blanda allt till en deg, låt vila i 30 minuter. Dela degen till 12 bitar och forma dom till pingisbollar. Kavla ut så de blir så tunna som möjligt och stek utan fett på medelhög temperatur.
2. Hacka vitlöken och skär den gula löken i mindre bitar, svetta det i rapsolja i en kastrull, tillsätt kryddorna och ge det lite mer färg. Häll i de krossade tomaterna, vattnet, vinägern och sockret. Låt stå och sjuda i cirka 1 timme på låg temperatur. När det är lite vätska kvar är den klar.
3. Mixa bladspenaten med en halv kruka koriander med 100 gram rapsolja i en mixer, cirka 5 minuter, så du får en grön och härlig örtolja.
4. Ta 50 gram frusen mjölmask och låt tina ute i 5 minuter, därefter mixa sönder till en puré i en hushållsmaskin, häll i vinägern. Därefter behandla detta som en majonnäs och häll i örtoljan i en tunn stråle så den binder sig. Tillsätt salt, peppar och vinäger efter smak.
5. Skär tempehn i chipstunna skivor, fritera i en kastrull på 150C tills det har fått en gyllenbrun yta. Sälta rikligt och lägg på papper för att torka.
6. Ta resterande frusna mjölmaskar ur frysen, mixa i en hushållsmaskin. Mixa tills det har fått en konsistens som en glassmet. Sikta i maizenan. Forma till biffar och stek med matolja tills biffarna har fått en fin stekyta, bryt sönder biffarna till mindre bitar med stekspaden i stekpannan. Lägg i bitarna i salsan när den har kokt klart.
7. Jag förlägger gärna tacosen på ett fat så allt är klart att äta!

Övrigt

Du behöver inte ha en örtolja till mjölmaskmajonnäsen, jag tycker om det för att det blir en fin färg och extra smak.

Skogspaj med myror och renlav (skärmdump från Go’kväll SVT)

Skogspaj med myror och renlav

Recept av: Ola Albrektsson
Allergier: Laktosfri, Nötfri, *(Se viktig info för skaldjursallergiker längre ner)
Antal portioner: 4
Uppskattad tillagningstid: 1 timme och 15 minuter

Ingredienser

Pajskal
10 gram vatten
1 styck äggula
80 gram solrosfrö
30 gram vetemjöl
20 gram torkat pulver på hussyrsa

Stekt svamp
En handfull nyplockade höstsvampar

Majonnäs smaksatt med sojasås
1 stycken äggulor
2 dl rapsolja/matolja
0,5 msk sojasås på gula ärtor (funkar även med japansk sojasås)
0,5 tsk äppelcidervinäger
Salt
Svart peppar

Garnityr
5 dl sköljd och rensad renlav (i folkmun vitmossa)
1 msk grönkålspulver
2 msk frysta röda skogsmyro
2 msk granskottsbarr

Så lagar du

1. Först och främst gå ut i närmsta barrskog plocka lite goda matsvampar, några tussar renlav och lite röda skogsmyror. Rensa svampen, skölj och rensa renlaven och frys in myrorna.
2. Mixa vetemjöl, torkat pulver på hussyrsa och solrosfrön i matberedare på högsta hastighet i ca 8 sekunder, för att krossa solrosfröna.
3. Tillsätt äggula och vatten tills degen är homogen. Forma degen till en boll och låt vila i kylskåpet i minst 30 minuter.
4. Ta ut degen ur kylskåp och arbete med den med några droppar vatten och lite vetemjöl. Kavla ut degen med lite vetemjöl i sådant tunt laget som möjligt, 2mm. Stansa ut i den formen du vill ha och lägg i små pajformar av eget tycke, baka av på 180C i 10 minuter.
5. Stek svamparna i lite olja tills vätskan har släppt, hacka ner i mindre bitar och låt svalna.
6. Gör majonnäsen som ett standardrecept, vispa eller mixa äggulan med vinägern och sojasåsen. Tillsätt oljan försiktigt i en tunn stråle och vispa tills det har bundit sig. Smaka upp med salt och peppar.
7. Fritera den tvättade renlaven i små bollar anpassad till pajernas storlek, i 160C. Låt torka på papper och salta rikligt efter fritering. När de har torkat strö på grönkålspulvret med en tesil.
8. Uppläggning: lägg en tesked av de hackade svamparna i pajskalet, lägg på en klick majonnäs så det täcker svampen. Lägg på den friterade renlaven. Toppa med lite granskott och myror. Servera!

Svalkande äpple-, gran- och myrdessert (skärmdump från Go’Kväll SVT)

Svalkande äpple-, gran- och myrdessert

Recept av: Ola Albrektsson
Allergier: Nötfri, *(Se viktig info för skaldjursallergiker längre ner)
Antal portioner: 4
Uppskattad tillagningstid: 1 timme och 15 minuter (plus förberedelser av ingredienser som myrsnaps och granskott)

Ingredienser

Äpple- och granskottparfait
160 gram vispgrädde
100 gram äppelmust
1 dl granskott
2 gelatininblad
24 gram äggula
30 gram socker

Mördeg med mjölmask
57 gram vetemjöl
10 gram mjölmaskpulver
15 gram strösocker
50 gram smör

Inkokta äppelkuber i äpple- och myrlag
3 msk strösocker
3 msk äpplemust
1 tsk fryst granskott
1 tsk myrsnaps (ta 70 cl brännvin lägg i 4 msk myror, låt dra en vecka)
1 äpple, Discovery

Garnityr
Färska äppelskivor
2 msk Frysta röda skogsmyror
2 msk Granskott

Så lagar du

1. Börja med ett lägga 1dl granskott i 100 gram äppelmust, och låt stå över natten.
2. Ta ut äppel- och granskottvätskan och sila bort granskotten, låt vätskan bli rumstempererad. Blötlägg gelatinbladen. Vispa grädden lättvispad. Värm upp äggulan och sockret över vattenbad tills sockret har smält. Smält gelatinet i ägg blandningen, vispa ner grädden och äppeljuicen i äggblandningen. Häll i en inplastad brödform. Frys ner i några timmar.
3. Nu till mördegen. Blanda de torra ingredienserna i en hushållsmixer, tärna kallt smör, mixa allt i maskinen. Arbeta ihop allt sedan manuellt. Kavla ut på plåt med bakplåtspapper. Baka 5 till 6 minuter på 200C. Låt svalna och bryt i lagom stora block.
4. Koka upp lagen, strösocker, äppelmust, granskott och myrsnaps, tärna äpplena i småkuber. Koka äpplena en minut och kyl ner.
5. Dags för upplägg! Lägg lite äppelkuber i en skål, bryt ut några parfaitblock, lägg på mördegsblocken, skiva lite äppelskivor och lägg i skålen, häll på lite lag, strö över myror och granskott.

Ola Albrektsson visar upp sin myrsprit (skärmdump från Go’kväll SVT)

*Angående insektsallergi och skaldjur:

Man kan vara allergisk mot insekter, och är du allergisk mot skaldjur är risken ganska stor att du även reagerar på en del insekter.
I sådant fall är rådet att låta bli insekter.

Inlägget Exklusivt: Gourmetkocken bjuder på insektsrecepten från TV dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Häromveckan började det rulla en alldeles speciell mat-film på bland annat Facebook med avsändaren KIT Creative Studio och ICA. En reklamfilm som faktiskt länkade till ett recept innehållandes mjölmask, ett recept som är det första receptet med insektsmat på ICA:s sajt.

I filmen (som du ser ovan) ser man ICAs matkreatör Leif Grönlund laga en insektssallad. Bugburger kontaktade Leif Grönlund samt Magnus Dahl, på KIT Creative Studio för att få veta lite mer om tankarna bakom filmen.
Båda berättar, var och en för sig, att utgångspunkten för filmen var en rapport om vilken mat vi kommer äta 2040. En framtidsrapport som togs fram i samband med ICA:s 100 årsjubileum i år (läs den här).

-Vi intervjuade ett 40-tal forskare, kockar och experter och flera av dem tror att insekter kommer vara en viktig ingrediens i framtiden, berättar Leif Grönlund.

Hur kommer det sig att det blev insektssallad på mjölmask?
– Det kommersiella teamet på KIT tog fram konceptet, berättar Magnus Dahl. Men det var Leif som gjorde själva receptet och bestämde att det skulle vara mjölmask. Ett annat förslag som vi bollade runt var till exempel tempurafriterade gräshoppor.

För Leif var det här första gången han jobbade med insekter som ingrediens:
-Men det är kul eftersom det finns så mycket känslor inblandade som inte finns kring andra ingredienser.

Är det något särskilt man ska tänka på när man lagar mat med mjölmask?
-Tyvärr är det ännu inte tillåtet att servera eller sälja mjölmask i Sverige, så det är viktig att tänka på. Men när det blir tillåtet så är just mjölmask en ingrediens som inte smakar så mycket, så den behöver ordentligt med kryddor.

Leif Grönlund, Matkreatör ICA och Magnus Dahl på KIT Creative Studio (foto: ICA + Dan Eliasson)

Det här med att det inte är tillåtet att sälja insekter i Sverige: Är det något som diskuterades när ni gjorde filmen? Har ni medvetet undvikit att berätta om detta i film och på sajt, Magnus?

-Det diskuterades ingående. Syftet med filmen är inte primärt att driva en viss fråga, utan att skapa debatt där många röster kommer fram, och att visa på de utmaningar och möjligheter som finns i framtiden. Om vi på köpet får igång en diskussion om varför och hur insektsförsäljningen är reglerad i Sverige så är det bara roligt, men det var inte vårt huvudsakliga mål.

Från ICAs håll tror man att det snart blir lagligt ”eftersom flera andra EU-länder godkänt det som livsmedel”.

Bland kommentarerna till filmen finns det också de som uttrycker viss skepsis för det här med att insekter är framtidens mat. Vad tror du Leif? När slår insekter igenom som mat på allvar i Sverige, slår den igenom?
-Det tar ofta tid för ny mat att slå igenom brett, så det kan säkert ta en viss tid. Men i Sverige är vi ändå ganska snabba med att haka på nya trender, som Quinoa eller Chiafrön. Men för att det ska slå igenom måste det inte bara vara hälsosamt och klimatsmart, det måste smaka bra också – och där har vi kockar en viktig roll att spela.

Vad tycker ni är de främsta argumenten för att äta insekter?
Leif: – Vi behöver göra ett proteinskifte, och äta mindre av framförallt rött kött. Insekter innehåller bra protein, lite fett och kan framställas på ett sätt som inte belastar naturen. Vi på ICA testar exempelvis nu att använda svinn från vår potatisproduktion för att odla insekter som ska användas till fiskfoder (Red anm: tillsammans med Nutrient).

Magnus: – Egentligen finns det inga argument för att INTE äta insekter, annat än att vi är kulturellt dresserade att tycka det är äckligt. Ser man framåt känns det som att vi, mänskligheten, inte har råd att ignorera en riklig, klimatsmart källa till protein.

Slutligen, Leif Grönlund, kommer vi att få se fler insektsrecept på Icas sajt?
-Ha, ha. Så fort vi får börja sälja insekter i butikerna är jag redo att börja skriva recept.

Här hittar du ICAs första recept med en insektsrätt >>

Inlägget ICA satsar på mjölmask i sitt första insektsmatrecept dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Det har hängt i luften ett tag. Flera Finländska insektsföretag har haft på känn att saker är på gång. Och nu är det officiellt!
Finland följer Danmarks väg och tillåter insekter som livsmedel!

Varsågoda Livsmedelsverket, bollen är er! Häng på!

Här nedan hittar ni pressmeddelandet (även här)!

Finland tillåter uppfödning och försäljning av insekter som mat

Tiedote. Julkaistu: 20.09.2017, 13:13
Maa- ja metsätalousministeriö

Finland vill tolka EU-förordningen om nya livsmedel så att uppfödning och försäljning av insekter som livsmedel ska tillåtas även i Finland. Samtidigt kommer insektbranschen att omfattas av systemet för livsmedelstillsyn.

Intresset för att föda upp och använda insekter som mat har ökat även bland finska konsumenter och företagare. Insekter har sålts t.ex. som köksdekorationer. Lagligt sett har uppfödning av insekter inte betraktats som livsmedelsproduktion, varför den inte heller har omfattats av livsmedelstillsynen. Det här ville ministeriet ändra på, vilket var möjligt eftersom EU-förordningen om nya livsmedel lämnade rum för tolkning.

Att producera protein från insekter och genom det bidra till matsäkerheten i världen har debatterats även i andra EU-länder. Debatten har lett till att vissa EU-länder har tolkat EU-förordningen om nya livsmedel på ett sätt som gjort det möjligt att föda upp och sälja hela insekter som mat. Jord- och skogsbruksministeriet har nu rekommenderat att även Finland ska tolka förordningen på samma sätt.

– Att betrakta insekter som livsmedel möjliggör livsmedelstillsyn i insektsbranschen som befinner sig i en uppåtgående trend. Detta är nödvändigt för att säkerställa livsmedelssäkerheten, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. – En utveckling av insektbranschen erbjuder även nya affärsmodeller för livsmedelsbranschen i Finland. Först måste vi dock besluta om klara spelregler som bör grunda sig på vetenskapliga undersökningar.

Att betrakta insekter som mat innebär att på insektsproduktionen tillämpas livsmedelslagstiftningens krav och en ändamålsenlig tillsyn.

– Vi utgår från att de företagare som redan är i branschen har handlat förnuftigt och att verksamheten nu kan fortsätta öppet. För konsumenter och den lokala livsmedelstillsynen är det bra att denna tillväxtbransch nu får gemensamma handlingsmönster, säger Sebastian Hielm, livsmedelssäkerhetsdirektör vid jord- och skogsbruksministeriet.

Livsmedelssäkerhetsverket Evira välkomnar beslutet om ändring av tolkningen.

– Att föda upp och sälja insekter för livsmedelsändamål kräver att vi ser till att slutprodukterna är säkra för konsumenterna. Evira ska ta fram anvisningar för både producenterna och tillsynsmyndigheterna. Vi ska också genast börja planera spelregler för verksamheten tillsammans med branschens företagare. I produktionen ska man t.ex. se till att hygienen är god och att märkningarna på förpackningar innehåller information om allergiframkallande ämnen, dvs. allergener, säger Leena Räsänen, direktör för livsmedelssäkerhetsavdelningen vid Evira.

Inlägget Bomben: Finland tillåter ätbara insekter! dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Viktig debattartikel i dagens DN.

När undertecknad för några veckor sedan fick nys om att Finland var på väg att göra samma sak som Danmark och tillåta försäljning av hela insekter som livsmedel, påbörjades arbetet med en debattartikel med den självklara poängen: Kan Finland kan Sverige!
Igår publicerades artikeln på nätet (idag i tidningen), med input och underskrifter från 13 företrädare för en bransch som är värda samma villkor som våra nordiska kollegor i Danmark, Finland och (icke-EU-landet) Norge.

Läs hela artikeln här >>

Svenska Livsmedelsverket har nu drygt två månader på sig att göra ett uttalande i stil med Finlands. Det är inte omöjligt. I Finland tog det ett par veckor från det att Jorbruks- och skogsbruksministeriet gav finska Livsmedelsverket Envira rekommendationen att godkänna hela insekter som livsmedel till att beslutet verkställdes. Ibland går det snabbt, om den politiska viljan finns!

Inlägget Debatt: Livsmedelsverket – Följ Danmark och Finland, tillåt ätbara insekter i Sverige! dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Idag är det den 23 oktober, och World Edible Insect Day. För ett år sedan firade Bugburger den med att berätta om läget i Sverige ”Sweden: The most anti-edible-insect company in Europe?”. Året dessförinnan med att göra en lista över alla företag och organisationer i världen som jobbar med ätabara insekter. I år kan jag konstatera att tongångarna från Livsmedelsverket är betydligt mer positiva och kanske, kanske kan vi få se ett beslut innan årsskiftet som gör det möjligt att sälja och servera ätbara insekter här i Sverige 2018.

I år firar jag därför World Edible Insect Day med att skriva på ett kontrakt med Pug förlag för en bok om att äta insekter. Satsningen är ambitiös… se det som en insektsätarbibel som ger dig såväl förståelse för varför man ska äta insekter, förståelse för varför vi kommer att insekter samt verktygen för dig som vill vara en föregångare och äta insekter redan idag!

Inlägget Bugburger skriver insektshistoria – Sveriges första riktiga bok om att äta insekter dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Ni kanske såg filmen Bugs (eller Äta myror som den hette på svenska) när den gick på SVT för ett tag sedan. I filmen (recenserad av Bugburger här) får vi följa kockarna/matforskarna Josh Evans och Ben Reade från Nordic Food Lab när de åker jorden runt för att utforska ätbara insekter. Projektet ledde dock inte bara till en film. I våras kom praktverket ”On eating insects: Essays, stories and recipes”, en bok som till hälften är en avancerad kokbok och till hälften en samling essäer och  skildringar från deras resor. De har också dokumenterat sin resa i några avsnitt av Nordic Food Labs podcast. Men mest lättillgängliga är nog programserien ”Världens godaste insekter” som Utbildningsradion/Kunskapskanalen har haft den goda smaken att köpa in. Det rör sig om 8 avsnitt á 30 minuter där varje avsnitt fokuserar på ett lands ätbara insekter: Australien, Mexiko, Kenya, Uganda, Peru, Japan, Italien och Nederländerna. Ja vi får i programmet om Italien även en glimt av danska ätbara insekter.
Du som har sett filmen kommer att känna igen en del, men här får man betydligt mer information och mer sammanhang. Det är inte heller riktigt samma fokus på Josh Evans och Ben Reade. Även filmaren Andreas Johnsen och Nordic Food Labs kock Roberto Flore, samt en del andra guider och tolkar får mer utrymme.
Alla avsnitten finns här: http://urplay.se/serie/200661-varldens-godaste-insekter
och enligt copyrightinfon ska de ligga tillgängliga fram till 31 januari 2020! Så du har god tid på dig att kolla igenom avsnitten.
Orkar du bara se ett par avsnitt tycker jag du ska prioritera dessa…
1. Mexiko
2. Uganda
3. Japan
4. Peru

Tillhör du de absoluta nördarna och inte får nog efter att ha sett alla avsnitt skaffar du boken. Här en liten bild av hur den ser ut.

335 sidor kunskap och recept med fantastiska bilder i en bok i coffetable-book-format. On eating insects.

Inlägget Världens godaste insekter – se dokumentären gratis fram till 2020 dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Den 20 september kom beskedet som fick finska entoprenörer att jubla: Jordbruksministeriet och Evira (Finlands Livsmedelsverk) offentliggjorde att de tolkade rådande Novel Food Act som att hela insekter var godkända som livsmedel, och därmed öppnade upp för försäljning i Finland.

Nu snart två månader senare är entusiasmen fortfarande stor.  Evira har tillsammans med insektsföretagarna och universitet  tagit fram tydliga riktlinjer för vad som gäller (du hittar de 41 sidorna på finska här). Enligt Jaakko Korpela, projektledare på Functional Foods Forum på Turku Universitet, och en av grundarna bakom Entocube, är de finska entoprenörerna nöjda med resultatet:
-Riktlinjerna är flexibla och innebär inga stora svårigheter för oss att kommersialisera våra produkter, berättar han.

Enligt Topi Karenius, känd i Finland som insektskock, är det spännande tider i Finland:
-Många stora matföretag planerar insektsbaserade produkter just nu. Och det verkar som att vi även kommer att få med bi-drönare på lagliga listan. Dessutom planeras en enorm syrsfarm i östra Finland.

Topi Karenius Finlands främsta insekts kock och Jaakko Korpela projektledare på Functional Foods Forum på Turku Universitet, och en av grundarna bakom Entocube. (Foto: Topi Karenius och skärmdump från Youtube)

Listan han syftar på är den lista som kommer att offentliggöras i början av nästa år och kommer vara den som avgör vilka hela insekter som kommer att erkännas som livsmedel. Jaakko Korpela bekräftar att honungsbi-larver diskuteras. Och det verkar inte otroligt att de kvalar in på listan tillsammans med alla de insekter som riskbedömts i andra EU-länder. Däribland finns tre varianter av syrsa samt mjölmask.

Bidrönarlarver är en av Topi Karenius favoriter, och hans dröm är att de 40 000 kilo bidrönarlarver som enligt honom kastas varje år ska användas som mat. Den drömmen verkar dessutom delas av  Finlands största honungsproducent Komppa-Seppälä som varit så förutseende att de har tagit till vara på sommarens drönarlarver och redan nu säljer dem till restauranger.

Annars är syrsan insekten som står i fokus i Finland. När flera svenska entoprenörer har satsat på mjölmask har det i Finland startats hela fem syrsfarmar men inte en enda mjölmaskfarm, så vitt Jaakko Korpela vet. Syrsan kallas av engelska insektsätarförespråkare som ”the entry bug” och det verkar var något finnarna har tagit fasta på.

Dessa syrsfarmar jobbar nu för fullt med att börja odla insekter enligt de nya riktlinjerna och i väntan på att de kan leverera ätbara insekter får tillverkarna förlita sig till godkända importerade insekter, berättar Jaakko Korpela. Detta verkar enligt hans tolkning av riktlinjerna inbegripa insekter från Danmark, Nederländerna och Thailand.

Hittills har inget företag lyckats lansera en produkt till försäljning enligt nya regelverket, men saker är på gång och enligt Jaakko kommer nog den finländska livsmedelskedjan K (Kesko) att vara först ut med försäljning i november. Topi Karenius nämner tre stora finska företag som har produkter på gång: Fazer, Kotipizza and Mattila Bros.

Och så jobbar givetvis de finska entoprenörerna, de som fick Jordbruksministeriet och Evira att förstå poängen med att öppna upp för insekter, stenhårt med att få ut egna godkända produkter. Exempelvis Nordic Insect Economy, Entis och Entocube.
Vi avslutar detta inlägg med en bild på Entocubes jubel, och hoppas att vi får uppleva något liknande i Sverige innan årsskiftet. Det hänger på Livsmedelsverket.

#Hyönteisruoka sallitaan Suomessa ja tältä meistä tuntuu! Blogissa lisää entocube.com/blogi

Ett inlägg delat av EntoCube (@entocube) Sep 20, 2017 kl. 6:34 PDT

PS. Här är mer läsning om vad som händer i Finland:
A Bug’s life Finlands new food economy
Crunch or cringe? Finnish companies cultivate insect cuisine

Inlägget Efter godkännandet: Insektsfeber i Finland dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

Hade du ställt frågan i rubriken till mig för några månader sedan hade jag varit tveksam. Men efter dagens möte med Livsmedelsverket är jag betydligt mer hoppfull. Som ni kan läsa i Livsmedelsverkets pressmeddelande har Livsmedelsverket idag träffat representanter från svenska ”insektsföretag”. Vi var inbjudna till en hearing där Livsmedelsverket fick veta mer om vår verksamhet och våra utmaningar. Vi fick mer insikt i deras processer och kunde bekräfta att vi är väl införstådda i det rådande regelverket. Ett mycket konstruktivt möte.

I Finland bjöd Evira (finska Livsmedelsverket) in finska insektsföretag för en liknande hearing i september, som slutade med att de offentliggjorde att Finland tolkar Novel Foods Act som att den inte inkluderar hela insekter. Givetvis hoppas vi nu här i Sverige på ett liknande besked. Och kanske kan följande officiella uttalande från Jan Sjögren chef i livsmedelskontrollen på Livsmedelsverket (och ordförande för dagens möte) ge en hint åt vart det barkar? Från pressmeddelandet:

– Livsmedelsverket är så klart positivt till nyföretagande, till innovation och nya livsmedel, och vill inte i onödan stå i vägen för något som kan bli framtidens klimatsmarta mat.

Här en bild på gänget som hoppas att julen kommer tidigt i år!

Närvarande på mötet från insektsföretagen: Erik Stenberg (Entofoder), Nils Österström (Tebrito), Rickard Engberg (Global Bugs), Martin Strid (Eat:em), Adam Engström (Nutrient), Ellen Gellerbrant (Hakuna Mat och Qvicket) och Anders Engström (Bugburger).

Inlägget Kan ätbara insekter bli tillåtna i Sverige innan jul? dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.

When Finnish authorities the 20th of September announced that they would make edible insects legal, Finnish companies were prepared. One example is major food company Fazer that made headline news all around the world last week with their cricket bread.  According to an interview Bugburger did with Finnish insect chef Topi Karenius Fazer are not alone. Companies like Kotipizza and Mattila Bros are preparing insect food, and he also told me that one of Finlands largest honey producers, Komppa-Seppälä has prepared by freezing bee drone larvae that were harvested this summer.
This made me really curious. And it also made Swedish entochef Ola Albrektsson curious. He have been talking to at least five different Swedish bee keepers and have been turned down every time. Can we buy Finnish drone larvae? And what are they planning over there? I asked Topi Karenius for a contact and he connected me with Vertti Seppälä at Komppa-Seppälä beekeepers. Here is our conversation:

Anders: First from a friend of mine, a Swedish insect chef who wonders if it is possible for us Swedes to buy bee drone larvae from you?
Vertti Seppälä: At the moment we have been selling only frozen drones, so I think it’s too hard to ship them. But recently we tried to dry them with good results and i think those would be viable for shipping to Sweden. It still needs a bit more experimenting, but should be possible near future.

Vertti Seppälä holding a packet of ”B’drones”. This exclusive food costs 57 euros per kilo (including tax).

Anders: How much drone bee larvae do you harvest each year?
Vertti: This year was the first one that we tried to harvest drones. We did not put much effort on it because selling them was still a bit ”iffy” in summer before the law changes. Still we managed to get around 80kg of drones after they have been cleaned from wax. If we would really invest in drone harvesting i think we would get 1000-1500kg of it. The weights are while they are frozen.

Anders: How much have you saved?
Vertti: Currently we have around 40kg of drones left, but looks like they will find their way to kitchens soon.

Anders: Do you think this can be an important side product to the honey?
Vertti: Yes I think drones can be same kind of side product to beekeeping as beeswax, propolis and pollen are or even bigger. Once you already have beehives it takes little to no effort to get them, because you would take them out of the hive as part of protection against the varroa mites anyway. After that they need some processing to get them out of wax, but that is manageable even by hand, once you get them frozen. I think drones are awesome product by themselves and with a little bit of product development they can be even better.

Anders: Who buys the drone larvae in Finland?
Vertti: Currently we have been selling drones mostly to restaurants who promote organic, local and ecological food. One Michelin Star chef made premium handmade drone chocolate by using our drones, that was recently placed in local market .  A couple of companies also brought up their interest to use drones in their new products.

Anders:  Are there other bee keepers in Finland looking at doing the same?
Vertti: There has been some interest to it and i think there will be many that will start to market them. But in how big scale that I don’t know, i guess we find it out next summer season. We are also thinking about doing some cooperation with other beekeepers to combine our forces to make the processing easier.

Anders:  Have you tasted bee larvae, and if so: do you like it?
Vertti: Yes, I have. I usually just fry them on pan with some butter and salt, because that way you can really taste the drone. I would describe the taste nutty and mushroom like and yes its good. I think because of the taste, drones would suit best in desserts, appetizers and salads. But as always when it comes to food only imagination is the limit.

Fried drones with butter and salt. Drone larvae have a texture with some similarities to shrimp but a different taste. Great for desserts and for example ceviche. (Photo: Vertti Seppälä)

Anders: Topi Karenius said that potentially 40 000 kilos of drone larvae is thrown away every year in Finland. Do you think that this is a correct estimate?
Vertti: There are 55 000 beehives in Finland and during varroa protection around 1 kilo of drone is harvested from each hive. So i think 40 000 kilos is pretty accurate estimate.

Anders: You said you harvested 80 kilos this summer. How many beehives you have that can harvest so much drone larvae? And: How do you do it? A Swedish bee keeper I was in contact with said it was quite a lot of work and not worth the effort getting the exact timing for the harvest.

Vertti: Currently we have around 1500 hives and every one of those is good for harvesting. I think the timing will be the hardest thing for us too. Because honey will still be number one thing for us, so the timings will be determinated by the times we need to go to the hives. There will be some that can’t be harvested because of that, but atleast last year it worked just fine for us. Maybe if business around drones will grow we can schedule the timings better but for now we have to manage with this.

Anders:  And last: I really would like to buy a kilo of drone larvae, and just have to find a good way of transporting it… so please reserve a kilo for me
Vertti: Okay I will put one kilo in store for you !

Thank you Vertti Seppälä for that, and thank you for the first Swedish interview ever with a bee drone larvae farmer!

Anyone who’s got a good thermal bag/box that I can take with me when I take the ferry to Finland?

PS… There are really exciting things happening in Finland at the moment. Yesterday Nordic Insect Economy made it official that they are building the ”largest food-grade insect rearing facility in Europe”!

Inlägget Finnish bee keepers are already selling bee drone larvae as food dök först upp på Bug Burger - äta insekter!.